hannas krypin

Nu har det pågått i snart en vecka. Konstant regn. Jag kände mig duktig när jag tog på mig regnstället och trampade iväg till jobbet, sedan trampade tillbaka hem igen på eftermiddagen för att bara hämta upp träningsväskan och åka hela vägen tillbaka genom ösregnet och vidare till Friskis och Svettis för ett skivstångspass. Efter en timmes svettande och lyftande hann jag med en skön stund i bastun innan jag återigen satte på mig regnstället och cyklade hem igen. Totalt nästan 3 timmars motion idag!!! Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder, sägs det. Jag håller med, för även om det är bekvämt och skönt att traska ner till spårvagnen och sitta där i lugn och ro utan att bli genomdränkt så är det nog ändå att föredra att susa fram på en sadel mellan syrenbuskar och äppelträd, kanelbulledoftande pågen-bageriet, och hinna filosofera över livet samtidigt som man räknar alla förbipasserade mördarsniglar på asfalten. Ibland skulle jag bara vilja blunda och verkligen koncentrera mig på dofterna och ljuden av sommarregn och slippa vattendropparna i ögonen. Jag blundar i några sekunder men mer vågar jag inte. Gud vad skönt att slippa trängas på en immande spårvagn fullproppad med tjattrande skolbarn, långsamma pensionärer, odrägliga fyllon och kontorsråttor med stora portföljer! Förresten, nu har jag inte varit på odlingslotten på en vecka (det har liksom inte behövts!).