Min första dagbok

Hur ofta får man egentligen lov att blogga? Är det lagom att hålla sig till en gång i veckan? Frågan är om det funkar. Jag skulle nog kunna skriva flera gånger om dagen om jag hann. För jag råkar ha ett stort behov av att uttrycka mig i skriftlig form. Det spelar inte direkt någon roll om någon annan läser det här. Ut ska det ändå! Tro nu inte att det här är enda stället där jag omvandlar mina tankar till bokstäver, nej då. Om man gräver bland min skit så kan man hitta upp till 7 eller fler gamla hederliga dagböcker som jag klottrat fulla genom mina levnadsår. Ärligt talat så minns jag inte det exakta antalet dagböcker som jag har förbrukat. Jag fick min första dagbok när jag fyllde 7 år och jag minns hur lycklig jag var. Tänk att en liten vit bok med en häst på och tomma blad kunde skänka mig sådan stor glädje. Mitt skriavnde har förstås gått i perioder. Ibland har det dröjt nästan ett år utan att jag har kunnat skriva. Min senaste äkta dagbok (med riktiga blad) tog slut någon gång i november-december förra året, och jag har inte hunnit med att skaffa en ny tyvärr. Kanske har jag kommit in i en sån där period då jag inte orkar sätta ord på mina känslor. Jag vet nämligen att jag den senaste tiden har jobbat och stått i så mycket att jag sluppit tänka på livet, känslor och allt det där som får en att grubbla. Det har varit skönt att ta en liten paus från det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0