hannas krypin

På vägen hem från jobbet stannade jag till i stan och köpte en liten byrå att ha i mitt badrum som saknar förvaringsmöjligheter. Sedan fortsatte jag med spårvagnen hem. Jag öppnade dörren till min lägenhet och klev in i min lilla etta. Med glädje placerade jag ut min nyinköpta byrå i badrummet och fyllde den med alla grejer som låg och skräpade. Sedan gick jag mot kokvrån med siktet inställt på att laga en mumsig middag, som jag hade förberett på morgonen genom att lägga ett paket fryst torsk i kylskåpet.
Jag öppnade kylen och tog fram fisken. Fisken var tinad som tur var, men konstigt nog lite väl varm för att ha varit upptinad i kylen. Knepigt tänkte jag. Men när jag öppnade kylen igen märkte jag att temperaturen inte alls var speciellt kylig. Men va e detta nu då, tänkte jag. Jag skruvade på aggregatet, men det gjorde ingen skillnad. Mitt i vanliga fall brummande kylskåp var nu dödstyst. Äsch, det är nog bara en säkring som har gått, tänkte jag då. Men lampan lyste lika starkt som vanligt när kylskåpsdörren stod på glänt. Det kan väl inte vara så illa att den är trasig? Jag öppnade frysen och till min stora förskräckelse var brödet mjukt, de frysta grönsakerna var halvtinade och isen höll på att smälta!!! Å nej, inte nu... Jag som lagade en stor sats med ratatouille igår, och som skulle laga ännu mera mat idag så att det räckte några dagar. Jag som varit och handlat och fyllt kyl och frys med grönsaker, kött och mejeriprodukter. Jag ringde genast jourservicen för att hoppas på att någon skulle kunna hjälpa mig redan samma kväll. En kvinna tog emot mitt samtal och sa att jag skulle bli kontaktad av någon annan jourmänniska. En halvtimme senare ringde en gubbe och sa att han skulle kontakta en elektriker som skulle komma ikväll. Hoppas verkligen han kan rädda mig tänkte jag... Annars skulle jag bli tvungen att forsla all min mat hem till min pojkvän istället. För att behöva kasta all denna mat det vore otänkbart! Jag satt och väntade och hoppades. Det var en lång kväll jag hade framför mig...